Vad är rosgrupper?

Det är inte ofta man odlar rena arter i trädgårdarna idag. Istället delas rosor numera vanligen in i grupper. Till dessa grupper förs man även in urvalsformer av rena arter och primära hybrider. Det finns även andra sätt att dela in rosor i grupper, bland annat utifrån växtsätt. Det går att dela in rosor i tre grundläggande växtsätt – en praktisk indelning om skötselhänvisning – rabattrosor, buskrosor och klätterrosor. Här tipsar vi om de vanligaste rosgrupperna.

Läs även: Nybörjarguide för att välja rätt rosor till rätt plats.

ALBA-GRUPPEN – Albarosor är gammaldags rosor med halvfyllda till fyllda blommor i vitt eller rosa med stark doft. De blommar en gång under sommaren. Vissa sorter börjar blomma vid midsommar, andra en bit in i juli. Bladen har en typisk, aningen blågrön färgton. Stora buskar, 1,5–2 meter höga, med upprätta eller båglikt böjda grenar. I regel stora, böjda taggar. De kallas också jungfrurosor. Flertalet är härdiga till zon 5–7, beroende på sort. Kända sorter: ’Alba Maxima’, ’Celestial’, ’Felicité Parmentier’, ’Königin von Dänemark’, ’Maiden’s Blush’.

BOURBON-GRUPPEN – Bourbonrosor är gammaldags rosor med starkt doftande, stora och tätt fyllda blommor i rosa eller rött (en sort är vit). Några har halvfyllda blommor. Blommorna sitter i klasar med upp till tio blommor i varje klase på kraftigare grenar. Vissa sorter blommar en gång under sommaren, men flertalet blommar flera gånger under säsongen. Buskrosor blir 1,2–2 meter höga, även om vissa sorter blir ännu högre. Härdigheten är i regel zon 3–4, beroende på sort. Kända sorter: ’Boule de Neige’, ’Gros Choux d’Hollande’, ’Louise Odier’, ’Zéphirine Drouhin’.

CENTIFOLIA-GRUPPEN

Centifoliarosor är gammaldags rosor med stora, bollformade blommor – så stora att grenarna ofta böjer sig av tyngden. Blomfärgerna är rosa i olika nyanser och vitt, ibland med grönt öga i mitten. De blommar en gång under sommaren. Ofta vekt växtsätt, 1,2–2 meter höga, med bågformade, taggiga grenar. Bladverket är glest med stora, rundade blad. De flesta är härdiga till zon 4–5, beroende på sort. Kända sorter: ’Blanchefleur’, ’Bullata’, ’Cristata’, ’Fantin-Latour’, ’Major’, ’Petite de Hollande’.

DAMASCENA-GRUPPEN – Damascenerrosor är gammaldags sorter med stark doft, ofta i olika nyanser av rosa. Engångsblommande, aningen hängande blommor. Medelhöga buskar, 1–2 meter, med utbrett växtsätt och bågformade grenar. Taggar ofta långt upp på grenarna, också på blomskott. Bladen i regel tunna med en matt yta. Zon 5, några enstaka i zon 4. Kända sorter: ’Blush Damask’, ’Ispahan’, ’Léda’, ’Mme Hardy’.

FLORIBUNDA-GRUPPEN – Floribundarosor hör hemma i en stor grupp med moderna rosor som blommar kontinuerligt under sommaren. Oftast fyllda blommor som sitter många tillsammans, med 3–12 blommor i flata blomställningar. Vanliga färger är rött, rosa, vitt, gult och orange. Svag till medelstark doft, även sorter utan doft. Bladen är mörka och blanka. De flesta är rabattrosor, några få räknas som buskrosor, med skilda ursprung. Småvuxna, 0,6–1,2 meter höga; beskär kraftigt för rikligare blomning. Zon 3–5. Kända sorter: ’Aprikola’, ’Astrid Lindgren’, ’Nina Weibull’. Slottsrosor, som ’Haga Slott’ och ’Drottningholm’, är namngivna efter slott och kommer från den danska förädlaren Poulsen.

FOETIDA-GRUPPEN

Foetida-rosor är gammaldags rosor med gula blommor, halvfyllda eller fyllda, vanligast i äldre trädgårdar, med en särpräglad hartslik doft. Blommar i regel bara en gång, från midsommar och en bit in i juli. Upprätt växtsätt med aningen bågformade grenar, 1,2–2 meter höga. Bladverk med många småblad. Smala, raka och borstlika taggar. Zon 6. Kända sorter: ’Harison’s Yellow’, persisk gulros ’Persiana’, ’William’s Double Yellow’.

GALLICA-GRUPPEN

Gallica-rosor är gammaldags rosor med tätt fyllda blommor och kronblad ordnade i tydliga ”kvarter”. Vanliga färger är olika nyanser av rött och rosa. Vita sorter saknas. Det finns även halvfyllda sorter, exempelvis polkagrisros ’Rosa Mundi’. Gallica-rosor blommar en gång under sommaren. Upprätt växtsätt, cirka 1–1,5 meter höga, kan bilda rikligt med rotskott. Läderartade, aningen äggrunda blad som hänger något från grenarna. Få små taggar som lossnar lätt. Några av de äldsta rosorna finns i den här gruppen; de kallades förr provinsrosor – ’Officinalis’ och ’Rosa Mundi’ är båda från 1500-talet. Zon 5–6. Kända sorter: ’Aimable Amie’, ’Belle de Crécy’, apotekarros ’Officinalis’, ’Rosa Mundi’, ’Tuscany’.

HELENAE-GRUPPEN – Helenae-rosor (kallas ofta honungsrosor) är moderna, lättskötta och friska klätterrosor med skyar av små, ljusgula eller vita blommor, 30–80 st i en blomställning. Blommar en gång under sommaren. Blomman är enkel eller halvfylld med stark doft. Kraftigt växtsätt med bågböjda grenar. Höjd 4–7 meter. Zon 3–6, beroende på sort. Kända sorter: ’Aksel Olsen’, ’Hybrida’, ’Lykkefund’, ’Starkodder’.

KORDESII-GRUPPEN – Kordesii-rosor är moderna klätterrosor där ett antal också används som buskrosor. Blommorna är röda, rosa, gula eller vita med svag till medelstark doft. Ofta remonterande sorter, med återkommande blomning. Andra är engångsblommande. Bladen är mörkgröna och glänsande. Växtsättet är kraftigt, och de blir 2,5–5 meter höga. Många sorter ligger på gränsen mellan klätterros och buskros. Flertalet har stora, kraftiga taggar. Härdighet zon 4–6, varierar med sort. Kända sorter: ’Flammentanz’, ’Ilse Krohn Superior’, ’John Davis’, ’Sympathie’.

MODERNA BUSKROSGRUPPEN

Moderna buskrosor är praktfulla buskrosor, några enstaka är klätterrosor, som blommar med röda, rosa, blålila, orange, gula eller vita blommor. Sorterna blommar hela sommaren, från juli och långt in på hösten, med några få undantag som endast blommar en gång. Doften är svag till medelstark. Bladverket är glänsande. En mycket varierad grupp. Här finns större buskrosor, mindre rosor på gränsen till rabattrosor och lågvuxna sorter som fungerar som marktäckare. Här finns även så kallade engelska rosor från David Austin, och rosor från förädlare som franska Meilland och danska Poulsen. Zon 3–6 (ev 7), beroende på sort. Kända sorter: ’Alchymist’, ’Bonica’, ’Constance Spry’, ’Leander’, ’Rhapsody in Blue’.

MOSCHATA-GRUPPEN

Moschata-rosor är en grupp med moderna buskrosor som blommar hela sommaren i olika nyanser av rött, rosa, gult eller vitt, och i pasteller. Blommorna sitter i klasar. Doften är medelstark till stark. Ett annat namn är myskros. Flertalet sorter blir 1–1,5 meter höga. Härdiga till zon 3, enstaka sorter till 4 (ev 5). Kända sorter: ’Buff Beauty’, ’Ghislaine de Féligonde’, ’Mozart’, ’Robin Hood’.

POLYANTHA-GRUPPEN

Polyantarosor är moderna rabattrosor som blommar hela sommaren i rött, rosa, aprikosgult och vitt, med 20–50 blommor i varje klase. (Polyantha betyder mångblommig.) Doften är i regel svag. Småväxta rosor, 50–90 cm höga. Växtsättet är i regel tätt med snett uppåtriktade grenar. Få taggar. Bladens utseende varierar men är i regel mörkt gröna. Vissa sorter har matta blad, andra mer glänsande. Flertalet är härdiga i zon 3–4, men undantag finns. Kända sorter: Morsdagsrosor, ’Schneewittchen’, ’The Fairy’.

RUGOSA-GRUPPEN

Rugosa-rosor är lättskötta, moderna buskrosor, ofta kallade vresrosor. Fyra sorter kan användas som klätterrosor. Blommorna är röda, rosa, gula eller vita och sitter samlade i klasar. Doften är svag till stark beroende på sort. Ett fåtal är doftlösa. De flesta blommar hela sommaren, men några få är engångsblommande. Kraftiga, täta buskar som blir 1–2 meter höga. Grenarna är i regel mycket taggiga, fylligt bladverk med typisk struktur. Hit hör även de så kallade kanadensiska rosorna. Zon 6–8. Kända sorter: ’Blanc Double de Coubert’, ’David Thompson’, nejlikros ’F. J. Grootendorst’, ’Hansa’, ’Hansaland’, ’Louise Bugnet’, ’Thérèse Bugnet’.

SPINOSISSIMA-GRUPPEN – Spinosissima-rosor är gammaldags, lättskötta buskrosor. De flesta blommar en period tidigt på säsongen. Blommorna varierar från enkla till tätt fyllda – vita och rosa över till purpurröda. Doften är frisk och aningen fruktig. Många sorter får svarta nypon. Busken blir 1–2 meter hög, med ett upprätt växtsätt. Grenarna har rikligt med borstiga taggar. Producerar rikligt med rotskott. Härdiga till zon 6, men många trivs utmärkt också i fjällregionen. Kända sorter: ’Frühlingsduft’, ’Plena’, ’Poppius’, ’Single Cherry’, ’Stanwell Perpetual’.

STORBLOMMIGA KLÄTTERROS-GRUPPEN – Storblommiga klätterrosor är moderna klätterrosor som också kan användas som buskrosor. Blommar med stora, fyllda eller halvfyllda blommor i olika nyanser av rött, rosa, orange och gult, samt vitt. Doften är svag till medelstark. Blommorna sitter i klasar, ofta 20–50 blommor i varje. Flertalet är återkommande, någon enstaka engångsblommande. Ofta mörkgröna, glänsande blad. Höjd 2–3 meter. Styva grenar, aningen bågformade om man inte binder upp dem. Zon 3, några få klarar också zon 4. Kända sorter: ’Ètude’, ’Goldener Olymp’, ’Paul’s Scarlet Climber’.

TEHYBRID-GRUPPEN

Tehybridrosor är moderna rosor som finns i alla möjliga blomfärger och blommar kontinuerligt hela sommaren. Blomman har, när den slår ut, ett upphöjt mittparti med spiralvridna kronblad för att senare bli allt mer skålformad. De används som rabattrosor, men några är mer som buskrosor. Doften är tämligen svag, även om tre sorter har ganska stark doft. Växtsättet är ganska tätt och upprätt med kraftiga grenar. Flertalet blir 0,8–1,2 meter höga. Tehybridrosor vill ha en bra jord och kräver årlig beskärning för att fortsätta blomma. Flera är härdiga till zon 3–4, men det varierar med sort. Kända sorter: ’Drottning Silvia’, ’Ingrid Bergman’, ’Isabella Rossellini’, ’Mme A. Meilland’ (tidigare ’Peace’).

Text och bild: Susanna Rosén

Läs hela artikeln i Handboken nr 9/17.

Stora beskärningskursen

• Bli en klippa på att beskära vid rätt tidpunkt och på rätt sätt!
• Forma vackrare buskar, häckar och träd
• Få friskare träd och buskar
• Stimulera växterna till bättre skörd och frodigare blomning!

Trollhassel Hamamelis består av fem olika arter varav tre blommar på bar kvist under vintern. Trots att trädgården ligger i dvala kan blomningen komma igång redan före jul och sedan vara ända fram till april. Vid kärv väderlek och frost avtar blomningen, men den kommer igång igen så snart det blir lite mildare.

Så kan man använda trollhassel

Trollhassel är perfekt att placera som blickfång där den syns hela året. Utöver den exotiska blomningen får buskarnas bladverk en lysande gul färg på hösten. Jorden ska vara näringsrik och hålla fukt som inte får bli stående; den ska vara kalkfri och gärna lätt sur. Plantera den gärna ihop med rododendron. Passande underplantering är julros, vintergröna och tidigblommande vårlök, som vintergäck och snödroppe, vilka matchar fint innan buskens bladverk utvecklas.

Olika sorters trollhassel – flera färger på blommorna

Trollhasselns blommor finns i flera kulörer. Japansk trollhassel Hamamelis japonica, gula blommor, 2–3 meter hög, zon 3. Kinesisk trollhassel H. mollis, gula, doftande blommor, 2 meter hög, zon 2.

Hybridtrollhassel H. x intermedia är en korsning mellan japansk och kinesisk trollhassel och blir 2–4 meter hög beroende på sort, zon 3. Den finns i olika flera färger – ’Arnold Promise’ (gul), ’Diane’ (röd), ’Feuerzauber’ (bronsröd), ’Jelena’ (orangegul), ’Pallida’ (gul), ’Ruby Glow’ (röd) och ’Vesna’ (ljust orange).

TEXT: Magnus Hagstedt, BILD: Colourbox, IStock

Artikeln var med i Fixa Vinter – 2017.

Stora beskärningskursen

• Bli en klippa på att beskära vid rätt tidpunkt och på rätt sätt!
• Forma vackrare buskar, häckar och träd
• Få friskare träd och buskar
• Stimulera växterna till bättre skörd och frodigare blomning!

1. Knölklocka Campanula rapunculoides

På 1700-talet, eller förmodligen ännu tidigare, odlades knölklocka för de ätliga rötternas skull. Senare har växtens matvärde fallit i glömska och den har kommit att betraktas som ett ogräs. Alla som har fått in knölklocka i trädgården vet hur illa den kan sprida sig, men om man kan betrakta den som en delikatess kanske rensningen går lättare. Liksom hos de flesta blåklockor är blommorna goda att äta råa. Smaken är söt och lite nötaktig och passar bra i sallad. Man kan också koka rotknölarna i 10 – 15 minuter i lättsaltat vatten och servera på samma sätt som svartrot. Som alla knölar går de också bra att rosta i ugn, steka eller använda i grytor och soppor.

Läs även: Äta knölklocka – Anders visar hur du skördar dem.

2. Jätterams Polygonatum x hybridum

Jätterams tillhör familjen sparrisväxter, Asparagaceae, och påminner om vild sparris till smaken. Man skördar endast helt unga skott, innan bladen har vecklat ut sig, så det gäller att vara på hugget och skörda de få dagar som den är ätbar. Senare på säsongen blir den svagt giftig, precis som sparris. Giftet består av kemiska ämnen som syftar till att avskräcka skadedjur. Jätterams får i regel inga bär, då den är en korsning mellan storrams och den mindre sorten getrams. Båda dessa har giftiga bär, liksom sparris.

3. Daglilja Hemerocallis

Dagliljor har länge använts som mat och medicin, främst i de kinesiska köken där den ofta förekommer. Hela plantan är ätlig. Blomman är läcker att ha som dekoration i sallad och på serveringsfat, och har en mild, blommig smak. Blomknopparna kan ätas färska eller stekas snabbt i olivolja med salt och svartpeppar. Skott och unga blad kan ätas färska eller i wokrätter och soppor.

4. Funkia Hosta

Funkia tillhör sparrissläktet Asparagus och alla sorter är ätliga. Den är flerårig, härdig, lättodlad, dekorativ och ger bra skörd. Frågan är varför den inte har uppmärksammats mer som köksväxt. Smaken påminner om sparris. Man skördar de unga skotten på våren innan bladen har vecklat ut sig. Bryt försiktigt av skottrullarna från plantan; tar man dem tidigt kommer det ofta nya skott som ersättning. Ta bort de nedersta fjällen eftersom de är beskare än de större bladen. Skotten kan ätas råa i sallad, grillas, stekas några minuter i olja eller kokas en kort stund. Servera med smält smör eller olivolja och lite flingsalt.

5. Stor ormrot Bistorta offcinalis

Stor ormrot förekommer vilt i stora delar av Eurasien. Arten förekommer sällsynt vilt i Syd- och Mellansverige, men odlas flitigt som prydnadsväxt. Namnet syftar på den ganska tjocka, ormlikt vridna jordstammen. Hela växten är ätlig. Bladen är rika på C-vitamin och kan ätas färska, wokade eller kokta, men att koka dem anses vara bäst. Smaken är syrlig, nötaktig och något sträv. Både rot och jordstam är rika på garvämnen och stärkelse, och användes förr vid behandling av diarré. Roten kan ätas färsk eller kokt (i cirka 15 minuter).

6. Strutbräken Matteuccia struthiopteris

Strutbräken är en delikatess bland primörer i bland annat Asien och Nordamerika. Det är den enda ätbara ormbunken i Sverige (den är dock fridlyst i Blekinge län), förutom stensöta. Strutbräken ses ofta i trädgårdar och känns igen på att den saknar sporer på bladen. De finns istället på speciella sporangieblad som växer upp i mitten av bladstruten. Det är bara de späda, knutna skotten som man äter. Så snart skotten börjat rulla ut sig, blir de sega, trådiga och bittra i smaken. Det är viktigt att inte ta alla skott på en gång, så att plantan kan återhämta sig. Strutbräken kan wokas snabbt på hög värme, smaksatt med fint skivad vitlök, en tesked fisksås och några droppar sesamolja. Man kan också koka den och servera med salt och smält smör. Smaken påminner om grön sparris.

7. Dahlia Dahlia

Dahlian härstammar från Centralamerika och är Mexikos nationalblomma. Till Europa kom den för cirka 200 år sedan. Från början var dahlians blomma oansenlig, och det var för de saftiga, potatislika knölarna indianerna odlade dem. I Europa förädlades de till prydnadsväxter. Det sägs att beroende på sort och växtplats kan dahliaknölar smaka allt från ganska menlöst, som vattenkastanj, till selleri eller morot, och kan till och med påminna om kryddigt äpple. De minst förädlade, äldsta sorterna sägs ha mest välsmakande knölar. Passa på att prova de bitar av knölarna som brukar lossna vid planteringen, och som inte har någon groddknopp. Rengör och skala knölarna, lägg dem en stund i kallt vatten. Häll av och lägg i en form, och krydda med örter, salt och olivolja. Rosta i 200 grader i ugnen tills de känns genomstekta. Eller tärna och woka dem på asiatiskt vis med chili, vitlök, soja och någon bladgrönsak.

8. Humle Humulus lupulus

Skott av humle anses vara en säsongsdelikatess i stora delar av Europa, och kanske den dyraste primören, med ett kilopris på uppemot 10 000 kronor! I Italien går man ut på våren för att plocka vilda humleskott, och specialiteten är risotto med humleskott – risotto di bruscandoli. De späda, tidiga skotten (med späda blad) kan ätas råa, kokas eller stekas. Smaken påminner om sparris med ett drag åt riktigt späda haricots verts. Prova att skölja dem, låt rinna av, vänd i mjöl och krydda med citronpeppar och lite vitlök. Stek sedan i rikligt med smör i några minuter. Mjölet ger skotten en god krispighet.

Iaktta viss försiktighet!

Man bör alltid vara försiktig när man äter nya växter. Även om de inte är giftiga kan de innehålla ämnen som är irriterande för känsliga personer. Börja med att smaka lite grann och var uppmärksam på kroppens reaktioner. Vissa av dessa växter har också en beskhet som våra smaklökar inte är vana vid, så i stället för att äta dem färska kan man förvälla, steka eller rosta dem. Då försvinner det mesta av beskan.

TEXT: Anna Lagerman Borgbäck, BILD: Colourbox

Artikel är från Allt om Trädgård nr 12/16. Prenumerera på tidningen!

Lär dig så från grunden!

• En kurs på nätet om hur du planterar dina frön för bästa resultat!
• Allt om bevattning, belysning, omplantering och skolning.
• Experten Ulla Hasselmarks tio-i-topplista över favoritfrön.

Vad är örtte?

Ursprungligen är te en dryck beredd på blad från tebusken Camellia sinensis. Den är nära släkt med prydnadsväxten kamelia, som ibland odlas som krukväxt. Ordets betydelse har dock förändrats och idag säger man te även om varma drycker gjorda på blad från många andra växter. Vissa örtteer dricks enbart för att de är goda, andra har dessutom medicinska egenskaper. En del örtteer används bara medicinskt och är inte särskilt goda.

Precis som vanligt te är örtte en så kallad infusion, vilket innebär att man låter blad eller andra växtdelar dra i varmt vatten för att få ut bland annat smakämnen. I den här artikeln fokuserar vi framförallt på örtte som en god dryck. Eftersom vissa ämnen i örterna är ganska starka bör man undvika överdriven konsumtion.

KRYDDVÄXTER TILL ÖRTTE:

1. Mynta Mentha sp.

Myntasläktet består av ett tiotal arter, flera av dem odlas som trädgårdsväxter. Det finns en mängd olika sorter, samt hybrider mellan olika arter. En av de vanligaste hybriderna är pepparmynta Mentha x piperita som är en korsning mellan vattenmynta M. aquatica och grönmynta M. spicata. Mynta växer kraftigt och är mycket härdig. Plantera där den får sprida sig fritt, eller begränsa rotsystemet genom att plantera i kruka eller en nedgrävd hink utan botten. Mynta drabbas lättare av skadegörare, som stritar, om växtplatsen är för torr. Grönmynta går att så. Pepparmynta och många andra sorter måste förökas med växtdelar. Det räcker med en liten bit stjälk med blad och några små rötter. Härdighet B-C.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Klipp ner stjälkarna hårt och repa av bladen. Grönmynta passar både till te och såser. Marockansk mynta är bäst till örtte. Alla myntor är slemlösande och lindrande vid förkylning. Mynta förlorar mycket av sin arom vid torkning så använd helst färska blad.

Läs även: Perenners härdighet anges med A – D.

2. Kamomill Matricaria chamomilla

Kamomill är en knappt halvmeterhög ettårig ört med doftande vita blommor som liknar prästkragar, medan bladverket påminner om dill. Den finns vildväxande i Sverige och är vanlig upp till och med Svealand. Den är ganska lätt att förväxla med baldersbrå, som dock saknar kamomillens fina doft. Kamomill har dessutom ett toppigt blomfäste som är ihåligt, medan blomfästet hos baldersbrå är platt och kompakt. Så direkt på växtplatsen, som ska vara solig och med väldränerad jord. Kamomill växer fort och kräver ingen förodling. Så direkt på växtplatsen med 35 – 40 centimeters avstånd mellan raderna och gallra sedan plantorna till ett avstånd på 15 centimeter. Kamomill självsår sig gärna om man låter några blommor bilda frö. Härdighet C.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Samla in de nyutslagna blommorna, helst vid torrt väder. Snabb torkning, med exempelvis en elektrisk ört- och svamptork, gör att mer av aromen stannar kvar i blommorna. Brygg ett örtte på de färska eller torkade blommorna.

3. Citronverbena Aloysia citrodora

En buske vars långsmala blad har en mycket kraftig, kryddig citronarom. Ej härdig. Odla som ettårig, eller övervintra frostfritt. Busken fäller bladen över vintern och kan övervintras på en mörk plats, där det är svalt men frostfritt. Föröka med sticklingar under vår eller sommar. Rotar sig relativt lätt i sandblandad jord.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Klipp av fina skott och rispa av bladen. Ju mer man skördar desto bättre förgrenad blir plantan. Citronverbena används till te och efterrätter. Torkade blad behåller delvis sin arom.

4. Grekiskt bergste Sideritis syriaca

En delvis vintergrön ört, som även går under det mindre smakfulla svenska namnet sårmynta S. montana. Populär som te i Grekland, Bulgarien och Albanien, där det ofta smaksätts med honung och citron. Den har ett mattliknande växtsätt och silveraktigt bladverk som påminner om lammöron, men bladen är betydligt mindre. De gröngula blommorna utvecklas under sensommaren. Växtplatsen ska vara solig och väldränerad. Det kan nästan inte bli för torrt. I södra tredjedelen av landet kan plantan övervintra på en väldränerad plats. Längre norrut får man odla den som ettårig. Förodla inomhus från mars – april.
 Härdighet D.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Nyp eller klipp av blad från bladrosetten. Plantorna växer relativt långsamt och det brukar inte bli så stor skörd att det räcker till torkning. Växten innehåller antibakteriella och antiinflammatoriska ämnen.

5. Temynta Monarda

Den vanliga temyntan är en härdig perenn med hjärtformade, något ludna blad. Det finns en mängd olika sorter med blomfärger från vitt över rosa och lila till rött. Temynta är vildväxande i östra USA, där den länge har använts till örtte
 av flera grupper av ursprungsbefolkningen. Efter the Boston tea party 1773 användes temynta som ersättning för importerat äkta te i New England.
 På engelska heter växten bland annat ”wild bergamot”. Äkta bergamott är en citrusväxt som ger Earl Grey sin smak. Hos arten citrontemynta Monarda citriodora, som blommar med rosalila eller vita blommor, är hela plantan starkt citrondoftande. Temynta trivs bäst 
i en mullrik och lite fuktighetshållande jord. Om växtplatsen är för torr drabbas plantan lätt av mjöldagg. Temynta är lätt att föröka med frö vid sådd i rumstemperatur. Det finns flera namnsorter med vacker färg på blommorna. Föröka dem med bassticklingar för att de nya plantorna ska bli identiska. Så citrontemynta inomhus under våren, sätt ut plantorna efter avhärdning när frostrisken är över. Härdighet C. Citrontemyntan är inte lika härdig som den vanliga temyntan, men går att odla som ettåring.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Klipp av stjälkarna nere vid marken och ta av bladen, men undvik de allra grövsta. Den vanliga temyntan ger ett kryddigt te med inslag av citrus. Använd torkade eller färska blad.

6. Kryddsalvia Salvia officinalis

Kryddsalvia är en vintergrön ört som finns vildväxande i Medelhavsområdet. Bladen har en vacker, matt silvergrå färg, men det finns också sorter med purpurfärgade eller gulaktiga blad. Växtplatsen ska vara solig och väldränerad. Kryddsalvia är någorlunda vinterhärdig, men under riktigt kalla vintrar med barfrost, eller om det blir för blött, kan plantan dö. Arten förökas med frö eller sticklingar. Sorter med exempelvis brokiga eller lila blad förökas med sticklingar. Härdighet C.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Nyp eller klipp av topparna.
I Mellanöstern är maramia ett populärt örtte, både för sin smak och för att det är lugnande för magen. Det är ett te gjort på svart te, salvia och socker. Koka upp en liter vatten och tillsätt två matskedar svart te och åtta salviablad. Låt dra, sila av och sockra efter smak. Salviate lindrar vid förkylning. Använd färska eller torkade blad.

7. Amerikansk bergmynta Pycnanthemum pilosum

En cirka 50 centimeter hög, härdig perenn som är vildväxande i de östra och centrala delarna av USA (växten kan också heta kransprärie-mynta). Bladen är långsmala och gråludna och de vita blommorna uppskattas av bin, humlor, fjärilar och andra pollinerare. Trivs på en solig plats i väldränerad jord. Den är vildväxande ända upp till Michigan i USA och har inga problem med våra kalla vintrar. Lätt att föröka med frö. Härdighet B.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: Klipp skott över ett bladpar.
 Den goda, milda pepparmyntasmaken kommer fram bäst i kombination med andra örter. Te på enbart bergmynta påminner en aning om lukten av björnmossa. Använd de färska skotten som de är till örtte, eller torka och repa av bladen.

8. Rosellhibiskus Hibiscus sabdariffa

Rosellhibiskus kommer ursprungligen från Västafrika, men odlas numera 
i många andra delar av världen, framförallt för stjälken som används till bast men också för blomman som blir ett gott och uppfriskande örtte. Smaken är syrlig och brukar jämföras med tranbär. Hibiskuste är populärt i många delar av världen och ingår ofta i nyponte som säljs i Sverige.
 Rosellhibiskus är värmekrävande och dessutom en så kallad kortdagsväxt. Det innebär att blomningen induceras (framkallas) av kortare dagslängd. För att lyckas med odlingen måste man ha växthus. Att odla eget hibiskuste är något för den som gillar att experimentera. Det är inte säkert att odlingen lyckas och om den gör det blir skörden liten. Övervintra frostfritt. Förodla plantorna inomhus från april. Eftersom blomningen påverkas av dagslängden leder inte tidigare sådd automatiskt till tidigare blomning, som för de flesta andra växter.

SKÖRD OCH ANVÄNDNING: När blomman har vissnat och frökapseln börjat svälla är det dags för skörd. Klipp av blomman alldeles under blomfästet. Ryck eller vrid inte. Det är blomfodret som används till örtte. Häll kokande vatten över torkade hibiskusblomfoder och låt dra i fem till tio minuter. Drick som det är eller med socker. Spara det som blir över och gör ett gott iste smaksatt med strösocker eller vaniljsocker. Torkad rosellhibiskus finns att köpa i de flesta affärer med orientaliska matvaror. Hela plantan är ätlig och det går att använda bladen som spenat.

Andra goda växter till örtte

Det finns många olika växter (blommor och blad) som går att använda för sig eller blanda upp med vanligt svart te till egna teblandningar: björnbär, citronmeliss, fläder, hallon, jordgubbar, ringblomma, smultron, svarta vinbär, timjan, lavendel, lindblommor, nypon och rosenblad.

Torkade eller färska blad?

Lindblommor plockas och torkas på våren för att kunna användas som örtte resten av säsongen.Nyskördade örter har mer smak än torkade, men för att kunna göra eget örtte året runt måste man torka blad. Färska örter kan innehålla 90 procent vatten och eftersom många smakämnen
är flyktigare än vatten försvinner mycket av smaken vid torkning. Därför smakar torkade örter ofta mer hö än ört. Undantag är örter som innehåller aromämnen som står emot värme och torka, till exempel grekiskt bergste, timjan och salvia. Bäst resultat får man om man torkar örterna i ett mörkt utrymme i rumstemperatur, eftersom UV-strålning från solljus bryter ner smakämnena. Torkning vid högre temperaturer går snabbt men förlusten av smakämnen blir större.

TEXT: André Strömqvist, BILD: Göran Thorén, Colourbox

Läs hela artikeln i Handboken, Allt om Trädgårds skördespecial 2017. Prenumerera på Allt om Trädgård!

Egna tomater smakar bäst!

• Lär dig knepen för egna solvarma, saftiga och söta tomater!
• Vi odlar i växthus, på balkongen, i kruka och på friland
• 15 lektioner – gå när du vill, var du vill!

Lär dig så från grunden!

• En kurs på nätet om hur du planterar dina frön för bästa resultat!
• Allt om bevattning, belysning, omplantering och skolning.
• Experten Ulla Hasselmarks tio-i-topplista över favoritfrön.

Fördelar med att beskära träd vintertid

Vinterbeskärning lämpar sig för att forma buskar och trädkronor, samt att gallra ut. Traditionellt har trädgårdsmästare beskurit träd under vårvintern. Det handlade om kontinuerlig underhållsbeskärning. Träden var i vila och det var då trädgårdsmästarna hade tid. En annan fördel är att man kan se trädens struktur lättare än när all grönskan omger kronorna. Beskärning på vintern  passar de flesta träd och buskar, till exempel äppel- och päronträd, vanliga härdiga träd, buskar och häckväxter, men det finns undantag.

Läs även: Beskära äppelträd och päronträd – när och hur?

Vilka träd och buskar ska inte vinterbeskäras?

Vissa vårblommande buskar som till exempel syren, forsythia, ginst, rododendron och schersmin sätter knoppar året innan de blommar. Skär du bort grenarna på vintern kommer blomningen det året att bli mindre eller utebli helt. Dessa är bättre att beskära direkt efter blomningen. Kolla gärna upp innan vad som gäller för just den växt du tänkt beskära.

De växter som lätt ”blöder”, det vill säga som har svårt att läka efter beskärning och därmed dräneras på sav, ska inte beskäras på vintern. Till dessa hör avenbok, bok, lönn, björk och stenfrukter som körsbär, plommon samt persika. Även mindre härdiga träd som magnolia, valnöt och mullbär kan skadas av vinterbeskärning. Alla dessa ömtåliga ska beskäras under JAS-perioden (juli, augusti och september).

Undvik att få vattenskott!

Om inte fruktträden har beskurits på flera år, bör man inte beskära allt samtidigt, utan dela upp beskärning i flera steg och ta resten under sommaren. Detta för att undvika att trädet kompenserar med att skjuta så kallade vattenskott, som du får merjobb med sen. Vattenskott bär ingen frukt och förfular trädet. Du känner igen vattenskotten på att det är långa grenar som går spikrakt upp, ofta flera bredvid varandra, och utan förgrening. Ibland kan en allt för kraftig beskärning även resultera i rotskott. De ser ut som vattenskott, men spränger fram i mängder ur marken.

Mer om beskärning:

Beskära stenfruktsträd – inte bara på hösten!

Beskära Thuja och andra barrväxter

Beskära vinranka inne och ute

Stora beskärningskursen

• Bli en klippa på att beskära vid rätt tidpunkt och på rätt sätt!
• Forma vackrare buskar, häckar och träd
• Få friskare träd och buskar
• Stimulera växterna till bättre skörd och frodigare blomning!

I varje avsnitt odlar Hasse med barnen. De sår från frö, gallrar, vattnar och sköter om plantan fram till att det är dags att skörda. De sjunger sånger tillsammans för att hjälpa grödorna. Hasse Andersson har tillsammans med sin fru Monica Forsberg skrivit text och musik till alla växtsångerna.

Med hjälp av en magisk tidsportal förflyttar sig barnen och Hasse genom odlingssäsongen och i varje avsnitt får vi se en gröda från frö, till gallring, vattning, skörd och till sist matlagning och provsmakning. I trädgården odlas bland annat paprika, blomkål och pumpa. Första programmet porträtterar rabarber.

Hasses trädgård sänds i SVT Barnkanalen och SVT Play onsdag 21 mars kl 18.30.

FOTO: Mattias Ankrah /SVT/Hasses trädgård

Fördelar med att beskära träd vintertid

Vinterbeskärning lämpar sig för att forma buskar och trädkronor, samt att gallra ut. Traditionellt har trädgårdsmästare beskurit träd under vårvintern. Det handlade om kontinuerlig underhållsbeskärning. Träden var i vila och det var då trädgårdsmästarna hade tid. En annan fördel är att man kan se trädens struktur lättare än när all grönskan omger kronorna. Beskärning på vintern  passar de flesta träd och buskar, till exempel äppel- och päronträd, vanliga härdiga träd, buskar och häckväxter, men det finns undantag.

Läs även: Beskära äppelträd och päronträd – när och hur?

Vilka träd och buskar ska inte vinterbeskäras?

Vissa vårblommande buskar som till exempel syren, forsythia, ginst, rododendron och schersmin sätter knoppar året innan de blommar. Skär du bort grenarna på vintern kommer blomningen det året att bli mindre eller utebli helt. Dessa är bättre att beskära direkt efter blomningen. Kolla gärna upp innan vad som gäller för just den växt du tänkt beskära.

De växter som lätt ”blöder”, det vill säga som har svårt att läka efter beskärning och därmed dräneras på sav, ska inte beskäras på vintern. Till dessa hör avenbok, bok, lönn, björk och stenfrukter som körsbär, plommon samt persika. Även mindre härdiga träd som magnolia, valnöt och mullbär kan skadas av vinterbeskärning. Alla dessa ömtåliga ska beskäras under JAS-perioden (juli, augusti och september).

Undvik att få vattenskott!

Om inte fruktträden har beskurits på flera år, bör man inte beskära allt samtidigt, utan dela upp beskärning i flera steg och ta resten under sommaren. Detta för att undvika att trädet kompenserar med att skjuta så kallade vattenskott, som du får merjobb med sen. Vattenskott bär ingen frukt och förfular trädet. Du känner igen vattenskotten på att det är långa grenar som går spikrakt upp, ofta flera bredvid varandra, och utan förgrening. Ibland kan en allt för kraftig beskärning även resultera i rotskott. De ser ut som vattenskott, men spränger fram i mängder ur marken.

Mer om beskärning:

Beskära stenfruktsträd – inte bara på hösten!

Beskära Thuja och andra barrväxter

Beskära vinranka inne och ute

Stora beskärningskursen

• Bli en klippa på att beskära vid rätt tidpunkt och på rätt sätt!
• Forma vackrare buskar, häckar och träd
• Få friskare träd och buskar
• Stimulera växterna till bättre skörd och frodigare blomning!

 Läs mer om Allt om Trädgårds resor här!

Trädgård för nybörjare!

• Lär dig hur du får en vackrare trädgård där något alltid blommar!
• 18 lektioner om rabatter och köksträdgård – från grunden
• Bekämpa skadedjur och gynna nyttodjur
• Checklistor med årstidernas allra viktigaste göromål

Tagetes – inte bara orange och gul

Här kommer den klassiska gula och tvåfärgade sammetstagetes med ett nytt och sofistikerat utseende. De fyllda blommorna varierar i färg från gult och orange, till rött och så de läckra nya tonerna åt rosa. En planta kan ha flera nyanser. Som att äta en peach melba dessert!

Tagetes ‘Strawberry Blonde’ var ny på frömarknaden för några år sedan, men kommer nu att börja dyka upp som färdiga småplantor. Den klassiska goda doften från tagetes är påtaglig. Blommorna är ca 5 cm breda och plantan blir mellan 20-25 cm hög.

Skötsel och användning av tagetes ‘Strawberry Blonde’

Som andra tagetes är ‘Strawberry Blonde’ anspråkslös och lättskött. De är vindtåliga, vill stå soligt och funkar i de flesta jordar så länge de är väldränerade. Planteras när det är frostfritt och blommar villigt hela sommaren. Vattna gärna med lite näring under blomperioden.

Tagetes ‘Strawberry Blonde’ är utmärkt som kantväxt och fungerar fint i köksträdgården, där den drar till sig pollinerare och samtidigt förvillar en del skadegörare. Samplantera med tomater för att hålla borta skadliga nematoder i jorden.

Varje planta grenar sig och med sitt täta växtsätt blir den fin i kruka. Plantera den separat eller ihop med höga perenner som plockar upp någon av färgerna i tagetesblommorna. Du kan även kontrastera med någon snygg djuplila stäppsalvia. Tagetes är annuell (ettårig) och kan med fördel läggas på komposten efter den långa säsongen.

FOTO: GASA young plants

Lyckas med pallkragen

• En onlinekurs i hur du får maximal skörd i en upphöjd bänk!
• Film, fakta och checklistor för en lång, härlig odlingssäsong
• 17 lektioner i hur du sår, vattnar, planterar och skördar + recept!

Historiken bakom pelargonerna i Brocade-Serien

På senare år har intresset ökat för pelargoner med brokiga blad i olika nyanser, färger och strukturer. Den tyska förädlaren Dümmen Orange har tagit fram en serie zonalpelargoner Pelargonium x horturum Brocade-Serie med fyra olika sorter, alla läckra på sitt sätt.

Användningsområden

Pelargonerna ur Brocade-Serien gör sig lika bra i krukor som solitärer, som i amplar, balkonglådor eller t o m att sättas ut på friland. De är tacksamma att kombinera med andra sommarblommor. De mörka bladen framhäver blommor liksom andra plantors bladverk.

Skötsel av pelargoner

Sorter i Brocade-Serien sköts likadant som andra pelargoner. Vattna regelbundet och gärna med en liten giva näring vid varje vattning under sommaren. Pelargoner kan tåla lite torka, men blir frodigare om de vattnas regelbundet. Plocka bort vissna blommor, så kommer det kontinuerligt nya hela säsongen. Det går att övervintra pelargonerna till nästa säsong.

FOTO: GASA young plants

Trädgård för nybörjare!

• Lär dig hur du får en vackrare trädgård där något alltid blommar!
• 18 lektioner om rabatter och köksträdgård – från grunden
• Bekämpa skadedjur och gynna nyttodjur
• Checklistor med årstidernas allra viktigaste göromål

Vad är en Itoh-pion?

Itoh-pionen är en korsning, en hybrid, av en örtartad pion (perenn) och en buskpion (vedartad växt). Japanen Toichi Itoh lyckades i efterkrigstiden 1948 ta fram den första hybriden från en örtartad pion och en buskpion. Itoh hann sorgligt nog gå bort innan han hann se sina hybrider blomma, men familjen förvaltade arvet och några år senare fortsatte amerikanen Louis Smirnow att förädla pionerna, som nu hade döpts efter sin skapare.

De första Itoh-pionerna var gula, men idag finns flera underbara färgkombinationer. Typiskt för hybriderna är de stora blommorna som är 20-25 cm i diameter, och de stora gula diskarna synliga även när blommorna är fyllda.

Fördelarna med Itoh-pioner

Buskpioner brukar i regel ha rikligare och senare blomning i jämförelse med de perenna örtartade pionerna, men tyvärr är buskpionerna mindre härdiga. Det kompenserar Itoh-pioner som är härdigare och samtidigt får den rika blomningen. En fullvuxen planta kan få upp till 50-60 blommor! När de örtartade pionernas ofta får mjuka stjälkar som lägger sig ner, har hybriderna starkare stjälkar som inte behöver stöd. De är även mer resistenta mot gråmögel än andra pioner.

Ytterligare en fördel är det vackra täta bladverket, som håller sig grönt och fräscht ända till frosten. Medan de örtartade pionerna har en begränsad färgskala (vanligast med vita och rosa nyanser), kan du få Itoh-pioner i ett större färgspektrum av aprikos, rött, rosa, cerise, vitt, gult, orange och många är t o m flerfärgade. Blommorna på en planta kommer även att ändra färg efter att de mognar, vilket ger pionen en vacker variation.

Itoh-pioner för längre pionsäsong

Plantera Itoh-pioner med vanliga pioner, så får du en längre blomperiod. När de örtartade pionerna slutat att blomma, avlöser hybriderna med sin enorma färgprakt i ytterligare 2-3 veckor. Toppskotten blommar först, sedan tar sidoskotten vid. 

Plantera din Itoh-pion så här:

Plantera pionen på solig plats i en näringsrik, lucker och väldränerad jord. Plantan utvecklas bäst i full sol, men har den lättare skugga håller blommorna längre. Pionsällskapet tipsar om bra jordblandning för pioner; befintlig jord blandas upp med rosjord, rör ner en näve benmjöl i botten. Rosjord kan ersättas av 2 delar kompostjord och 1 del kogödsel. 

1. Gräv ett djupt hål ca 50 cm och lika brett. 
2. Plantera rötterna snett uppåt i vinkel, då nya knoppar produceras från både rot och krona.
3. Vattna roten ordentligt.
4. Lägg på ytterligare ca 5 cm jord så att hela roten ligger under ett jordtäcke.
5. Lägg gärna ett lager grus (t ex halkbekämpningsgrus) ovanpå planteringen. Då hålls roten på plats vid tjäle.

Tips: Testa om jorden är tillräckligt väldränerad så här. Häll en hink vatten i planteringsgropen. Vattnet ska vara borta inom en timme. Om inte – förbättra dräneringen.

Skötsel av Itoh-hybrider

Itoh-pioner sköts som andra pioner. De är känsliga för gödsel med hög kvävehalt. Övergödning ökar bladtillväxt på blommornas bekostnad. Om näringsrik jord och benmjöl använts vid planteringen, behöver de inte gödslas de första två åren. Annars ges rosgödsel eller Algomin på våren. Hösten är en bra tid för att dela pioner.

FOTO: Colourbox, IStock, Pixabay

Trädgård för nybörjare!

• Lär dig hur du får en vackrare trädgård där något alltid blommar!
• 18 lektioner om rabatter och köksträdgård – från grunden
• Bekämpa skadedjur och gynna nyttodjur
• Checklistor med årstidernas allra viktigaste göromål

 

 

Fyra gånger per år kommer vi med de bästa tipsen och den skönaste inspirationen till ditt gröna rum. Fixa hjälper dig att inreda ute och ser trädgården som en förlängning av huset. Vi vänder oss till dig som är design- och inredningsintresserad hemmafixare som tycker om att göra vackert, laga mat, snickra och skapa trivsamma rum ute.

I Fixa kan du läsa om allt från om hur du bygger en altan, köper pool och grill till vilken ros du ska låta klättra på väggen för en blommigare och skönare sommar.

Vi förenar den traditionella inredningstidningen med trädgården och kryddar den med recept och gör-det-själv-reportage.

Vi tar oss an uteplatsen, staketet, poolen, stenläggningen, garaget och till och med färgen på ditt hus. Självklart möblerar vi sedan det gröna rummet med snygga möbler, bra belysning och växter, blommor, buskar och träd. Och vi bjuder på trädgårdsfest med dukningar, recept och roliga kalasidéer.

Välkommen att prenumerera på Fixa!

Läs även: Trädgårdsmässorna 2018 – här är hela listan!

Egna tomater smakar bäst!

• Lär dig knepen för egna solvarma, saftiga och söta tomater!
• Vi odlar i växthus, på balkongen, i kruka och på friland
• 15 lektioner – gå när du vill, var du vill!

Läs även: Trädgårdsmässorna 2018 – här är hela listan!

Egna tomater smakar bäst!

• Lär dig knepen för egna solvarma, saftiga och söta tomater!
• Vi odlar i växthus, på balkongen, i kruka och på friland
• 15 lektioner – gå när du vill, var du vill!