Vad är en rotblöta?
Rotblöta är ett ganska vanligt uttryck för en större mängd nederbörd under sommaren. Emellertid finns ingen vedertagen minsta mängd nederbörd för en rotblöta. Som framgår av namnet krävs en mängd som gör att nederbörden tränger ner i marken och når rötterna.
Utifrån detta krav framgår att mängden nederbörd som krävs för en rotblöta måste variera beroende av omständigheterna Om marken från början är fuktig eller torr, liksom markens övriga egenskaper, påverkar naturligtvis om nederbörden når rötterna eller inte. Om det är gräsrötter, trädrötter eller några andra rötter som ska nås är inte heller klarlagt. En grov skattning kan vara att det nog krävs minst 25 millimeter för att få en genomfuktning av marken, som även når trädens rötter, när det varit torrt väder en tid.
Hur mycket regn är tillräckligt?
Många frågar sig hur mycket det ska regna efter en torrperiod för att det ska göra skillnad för större växter. Här är några fingervisningar.
1–2 millimeter regn: sommarskur, där det mesta dunstar bort.
5 millimeter regn: ett hyggligt regn.
10 millimeter regn: ett bra regn som kommer växterna till gagn.
25 millimeter regn: ger en riktig rotblöta!
50 millimeter regn: skyfall – se över stuprör och silar.
Vad är skyfall?
Om en större mängd regn faller på kort tid används ibland uttrycket skyfall då det upplevs som häftigt och kraftigt. SMHI:s definition av skyfall är minst 50 millimeter på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.
Att vattna vid regn
Passa på att vattna om det kommer en sommarskur. Skuren (1–2 millimeter) gör annars inte så stor nytta under sommarmånaderna, för om solen bryter fram kort därefter dunstar allt snabbt. Regnet blöter dock upp jordens yta, så att vattnet lättare kommer ner i jorden och blir till nytta för växterna om du spår på med ytterligare vattning.
Få prognoskoll
Ska det regna eller inte? Så här läser du SMHI:s prognos.
Lokal regnskur: De flesta får uppehåll. I högst 25 procent av prognosområdet blir det en skur. Den typiska skuren är lokal till sin karaktär.
Någon regnskur: Alla i området kan räkna med att få åtminstone en regnskur på sig.
Hur vattnar man bäst?
Vattenkannor är toppen! Då kan man rikta vattnet så att det kommer nere vid rötterna där det behövs. Har man lite tålamod och kan vattna långsamt är det bra, likaså om man väntar lite mellan kannorna så att vattnet hinner tränga ner i jorden. Ha gärna några kannor med vatten stående, växterna gillar när vattnet inte är iskallt. Eller om du vattnar med slang, låt den ligga bland växterna och flytta den efterhand.
När på dygnet ska man vattna?
På morgonen är en bra tid. Undvik att vattna mitt på dagen i solsken, då dunstar det mesta och vattendroppar kan bränna växtens blad. Men vattna gärna när det regnar. Vattna inte heller vid kraftig blåst, även då dunstar vattnet snabbare.
Proportioner – hur beräknar man vattnet?
En tumregel är att vatten tränger ner lika djupt i centimeter som det kommer millimeter. Regnar det 10 millimeter blir alltså jorden fuktig ner till 10 centimeters djup. 1 mm regn är detsamma som 1 liter/kvm. Men sedan beror det på jordens beskaffenhet, hur bra den fuktas, om det varit en lång torrperiod innan vattnet faller, och hur det faller.
Växter gillar stril
Växtligheten (men kanske inte vi) älskar ett långt duggregn. Det går att efterlikna detta fins strilande genom vattna med spridare, men ställ den lågt så att du bara vattnar det område som verkligen behöver det. Även här gäller att det är bra att vattna i samband med regn, gärna när det är vindstilla – och inte i gassande solsken. För att se hur mycket du vattnat kan du ställa ut en regnmätare i spridarens område. Gräsmattan klarar sig utan vattning och återhämtar sig snabbt när det börjar regna. Klipp inte kort vid torka så klarar sig plantorna bättre.
Mer regn i framtiden
Ett förändrat klimat med stigande medeltemperatur medför också ökad och mer intensiv nederbörd. Redan idag kan skyfall inträffa, men såväl frekvensen som regnmängderna förväntas att öka i framtiden. Enligt SMHI:s regionala klimatanalys från 2015 för Stockholms län bedöms årsnederbörden öka med 20-30 procent.
TEXT: Ann Fredlund, FOTO: Colourbox
Artikel ur ALLT OM TRÄDGÅRD nr.11-12/2019
Lär dig kompostera hushålls- och trädgårdsavfall!
- En onlinekurs som lär dig att lyckas med en hushållskompost och trädgårdskompost.
- Lär dig hela kompostprocessen; allt du behöver och hur du går till väga.
- Din lärare är biologen och kompostexperten Gunnar Eriksson.
- Gå kursen var som helst – i soffan, på caféet eller ute i trädgården!
